threefaces

Började med idrott. Sarah låg typ 50 m före mig hela tider (uberkondis)! När vi sprungit ungefär halva så såg jag inte henne längre, någa meter bort låg hon i diket och grät. Jag bara...what? Hennes ben skakade och hennes maskara var utkletad över hela ansiktet. Jag bara, shiet? Det visade sig att hennes knä hade hoppat ur led. Skitläskigt. Tillslut kom det mer & mer tjejer och vi försökte få hjälp. Det slutade med att idrottsläraren kom. Alla tjejer fick gå tillbaka & jag stannade med Sarah stackarn. Läraren ringde ambulans och vi stödjade henne ut till en parkering där ambulansen kunde komma. Jag lovar, jag var inte nära till tårarna! Fy. Så nu tycker jag att alla ska skriva en liten krya kommentar till Sarah.

Sitter just nu hemma hos Becka. Hon duschar och vi har precis missat hela engelskan. Men det är förståligt! Ska dra tillbaka till naturkunskapen snart. Vi hörs senare.

Love ya